Trots att industrialiseringen och den digitala revolutionen på många sätt har underlättat vår vardag, så upplever många ändå att de har ont om tid. För att exemplifiera detta med ett konkret exempel så har industrialiseringen medfört många tidsbesparande åtgärder för individen, såsom att våra hem nu är fyllda med mängder av prylar som tidsmässigt både hjälper och underlättar för oss. Vi har diskmaskiner som sköter disken åt oss, microvågsugnar som inte bara värmer utan även kan tillaga vår mat på några minuter, tvättmaskiner där vi kan skjutsa in all tvätt för att sedan återgå till vårt arbete och TV-apparater som levererar både underhållning och nyheter genom att vi bara behöver trycka på ON. Och utvecklingen med nya varor och tjänster som är tidsbesparande bara fortsätter. Vi har biltvättar som kan tvätta bilen åt oss, frisörer som tar hand om våra hår, matbutiker som radar upp varorna för oss … vi lever i ett optimerande samhälle där den ständiga strävan är efter att förenkla individens vardag – ofta genom att spara tid.
Lustigt nog är det också precis som inledningen gav indikationer om relativt konstigt, att trots att vi är omgivna av produkter och tjänster som ska hjälpa oss så är bristen på tid kanske ännu mer påtaglig idag. Man kan därför fråga sig om vi egentligen skulle behöva ett slags uppvaknande, det vill säga ett ”wakeup-call”, där vi inser hur mycket tid vi egentligen har frigjort tack vare den moderna industrialiseringen. Å andra sidan är vår reaktion säkerligen också bara naturlig, och grundad på evolution. Uttryckt annorlunda: människor anpassar sig snabbt efter sin situation – och strävar hela tiden efter att förbättra den. Vi glömmer hur vi har haft det innan, och letar ständigt efter utveckling enligt den fundamentala principen om evolution.
En av de senaste tjänsterna som är i ropet just nu gällande tidsbesparande åtgärder är hemstädning. Tidigare var hemstädning någonting som enbart de mest privilegierade i samhället kunde utnyttja, medan det idag utgör en marknad som tränger allt längre ner i samhällsskikten. Hemstädning är således ytterligare en tjänst som bygger på principen att vi har ont om tid och inte längre hinner städa – eller omvänt, vi önskar inte längre lägga tid på att städa. Denna optimering som hemstädning innebär är på så sätt bara en fortsättning på det utbud av produkter och tjänster som vi ser som ska hjälpa individen att frigöra tid.
Man kan avslutningsvis ställa sig reflekterande kring vad vi ska göra med all den tid vi frigör, som vi komiskt nog inte ens upplever att vi har. Det vill säga, kommer bristen på tid alltid att vara påtaglig hur mycket vi än optimerar vår tillvaro?