Vet du vem som har namnsdag idag?

Många vet det eftersom det står på dagens tidning och är lätt att hitta på internet. Men vet du varifrån namnsdag kommer och varför man bytt namn i almanackan med åren? Det kommer vi presentera i följande text.

Historian bakom namnsdag

Att fira namnsdagar är från början en religiös tradition som växte fram inom de kristna inriktningarna grekisk-ortodoxa samt romerskt-katolska kristna. Dessa har, till skillnad mot protestantismen, ett stort fokus på helgon. Helgon som de både kan vända sina böner till samt fira under året. Namnsdagar blev därmed ett sätt att fira det helgon som personen var döpt efter.

Samtidigt var införandet av att fira dessa dagar till helgonens ära ett försök från kyrkan att få bort, eller i alla fall minska, det fokus som fanns kring den egna födelsedagen. Det var något profant (oreligiöst) och egocentriskt då man satte sig själv högre än de religiösa gestalterna.

En funktionell faktor

Även om fokus på olika namnsdagar kom från andra grenar av kristendomen än protestantismen spred sig det snabbt till samtliga europeiska länder. I de flesta länder har den religiösa kopplingen helt försvunnit och är istället enbart en dag då man firar att sitt namn står i almanackan. Däremot är det fortfarande mycket vanligare att fira i de östeuropeiska länderna (där denna del av kristendomen är som starkast) än i Västeuropa.

Men under den tid som jordbruket var som störst Sverige hade namnsdagar även en praktisk funktion. Bönderna kopplade samman namn i almanackan mot händelser i jordbruket för att på så vis lätt komma ihåg viktiga händelser. Det är från denna tid vi fortfarande har kvar uttryck som Brittsommar och Annadagen.

Ändringar av namn

Då alla namnsdagar från början var ett sätt att komma ihåg helgon var det också enbart namn på helgon som var med i almanackan. Vilka namn som var med kunde variera från ort till ort då det inte fanns någon enhetlig rutin på vilka namn som skulle vara med.

Detta ändrades 1747 då Kungliga Vetenskapsakademin fick monopol på att ge ut kalendrar och almanackor. Det blev enhetligt samtidigt som akademin relativt snart började införa mer vardagliga namn.

När det började närma sig slutet av 1800-talet ansågs det att de namn som hade varsin namnsdag var alldeles för gamla.  En kommitté fick uppdrag att se över valet av namn vilket resulterade i att det 1901 kom en helt ny namnlängd. 177 nya namn hade fått varsin namnsdag och allt fler svenskar kunde fira den dag de var med i almanackan.  Dessutom förenklades många äldre namn från de gamla latinska till de mer svenskklingande.

Sedan dess har namnsdagarna förändrats vid flera tillfällen. Senast var 2001 och då bestämdes det att den gällande namnlängden skulle vara aktuell i 15 år innan man ännu en gång skulle se över den. Däremot har små förändringa skett sedan dess då ett eller två namn har uppdaterats eller bytts ut. Detta bland annat 2011 samt 2013

Med andra ord kan den som har namnsdag i dag inte med säkerhet veta att hon eller han har namnsdag på samma datum några år senare. Vet man inte vilken dag man har namnsdag eller om man vill exempelvis vill veta vilka som är gällande namnsdagar i november finns de snabba tjänster online som visar detta. En av de websidor som visar detta är www.namnsdag.eu